10

關燈
ItwasNovember.Thefineweatherhadquitegonenow,andwithitmuchofthesweetpleasureofJimandLiza'slove.WhentheycameoutatnightontheEmbankmenttheyfounditcoldanddrearysometimesalightfogcoveredtheriver-banks,andmadethelampsglowoutdimandlargealightrainwouldbefalling,whichsentachillintotheirverysoulsfootpassengerscamealongatrareintervals,holdingupumbrellas,andstaringstraightinfrontofthemastheyhurriedalonginthedampandcoldacabwouldpassrapidlyby,splashingupthemudoneachside.Thebenchesweredeserted,except,perhaps,forsomepoorhomelesswretchwhocouldaffordnoshelter,and,huddledupinacorner,withhisheadburiedinhisbreast,wassleepingheavily,likeadeadman.ThewetmudmadeLiza'sskirtsclingaboutherfeet,andthedampwouldcomeinandchillherlegsandcreepupherbody,tillsheshivered,andforwarmthpressedherselfcloseagainstJim.Sometimestheywouldgointothethird-classwaiting-roomsatWaterlooorCharingCrossandsitthere,butitwasnotliketheparkortheEmbankmentonsummernightstheyhadwarmth,buttheheatmadetheirwetclothessteamandsmell,andthegasflaredintheireyes,andtheyhatedthepeopleperpetuallycominginandout,openingthedoorsandlettinginablastofcoldairtheyhatedthenoiseoftheguardsandportersshoutingoutthedepartureofthetrains,theshrillwhistlingofthesteam-engine,thehurryandbustleandconfusion.Abouteleveno'clock,whenthetrainsgrewlessfrequent,theygotsomequietnessbutthentheirmindsweretroubled,andtheyfeltheavy,sadandmiserable. OneeveningtheyhadbeensittingatWaterlooStationitwasfoggyoutside—athick,yellowNovemberfog,whichfilledthewaiting-room,enteringthelungs,andmakingthemouthtastenastyandtheeyessmart.Itwasabouthalf-pasteleven,andthestationwasunusuallyquietafewpassengers,inwrapsandovercoats,werewalkingtoandfro,waitingforthelasttrain,andoneortwoporterswerestandingaboutyawning.LizaandJimhadremainedforanhourinperfectsilence,filledwithagloomyunhappiness,asofagreatweightontheirbrains.Lizawassittingforward,withherelbowsonherknees,restingherfaceonherhands. 'IwishIwasstraight,'shesaidatlast,notlookingup. 'Well,whywon'tyercomealongofmealtogether,an'you'llbearrightthen?'heanswered. 'Na,that'snogoIcan'tdothet.'Hehadoftenaskedhertolivewithhimentirely,butshehadalwaysrefused. 'Youcancomealongofme,an'I'lltikearoominalodgin''ousein'Olloway,an'wecanlivethereasifwewasmarried.' 'Wotabahtyerwork?' 'IcangetworkovertheothersideaswellasIcan'ere.I'mabahtsickofthewythingsisgoin'on.' 'SoamIbutIcan'tleavemother.' 'Shecancome,too.' 'NotwhenI'mnotmarried.Ishouldn'tlike'erterknowasI'd—asI'dgonewrong.' 'Well,I'llmarryyer.Swopmebob,Iwantsterbadlyenough.' 'Yercan'tyermarriedalready.' 'Thetdon'tmatter!IfIgivethemissussomuchaweekahtofmyscrew,she'llsignapipertergiveupallclimeterme,an'thenwecangetspliced.OneofthemenasIworkswithdonethet,an'itwasarright.' Lizashookherhead. 'Na,yercan'tdothetnowit'sbigamy,an'thecoptikesyer,an'yergitstwelvemonths''ardforit.' 'Butswopmebob,Liza,Ican'tgoonlikethis.Yerknowsthemissus—well,thereain'tnobloomin'doubtabahtit,sheknowsasyouan'mearecarryin'on,an'shemikesnobonesabahtlettin'meseeit